är hemma hos familjen och bara njuter av att vara med dem efter en veckas jobb?

Är det verkligen så här att vara vuxen?
att vara ledig när man kommer hem efter jobbet och bara fundera på vad man ska göra, utan några krav på att något måste göras som att läsa 300 sidor i en bok.

att bara kunna vara, exempelvis att ta helgen som den kommer utan att känna sig stressad över att vara tvungen att sätta sig med en uppgift som ska vara klar på måndagen

att vara bitter över att inte bara kunna åka iväg och åka skidor med sambons familj utan är tvungen att vara hemma och jobba istället. Jag är inte lite bitter...

J skickade ett sms igår som gjorde mig så uppmuntrad över att vara vuxen, eller inte...