Vaknade till en underbar morgon med sol och vattendån.  Tog en tur upp för naturstigen vid Storfallet.
Marvelous, wonderfull and magical. Till råga på allt helt naturlig, ingen sketen liten uppdämd bäck som i Älvkarleby utan en riktig älv. Ibland dånade forsen så högt att vi knappt hörde varandra.  Väldigt vackert och mäktigt.

Vid Storfallet har man tidigare forslat timmer. Vid ett försök att dämma upp fallet skapade man det sk Döda fallet bredvid. Det är en ränna som är mer eller mindre torrlagd (dock inte nu pga vårfloden). Vi tog en fika mitt i fallet innan vi gick ner igen. 

Åkte ner mot Älsvby för att köpa bröd på Polarbröd som har sin fabrik i byn. Det visade sig att fabriken inte hade någon försäljning mer än till ägarna och de som jobbar på fabriken. Detta fick vi reda på när vi besökte bagerimuseumet inne i Älvsbyn. På museet satt en ensam övergiven grabb i 20 -års åldern som sken upp när vi kom, äntligen kommer det någon. Det visade sig att grabben var femte generationens polarbrödsbagare och det var hans farfarsfar som startade företaget som fortfarande är familjeägt, om än ett aktiebolag.
Han verkade lite besviken över att vi inte ville baka då han gjort en deg.

Brände på upp till Boden där vi åt sushi från en stockholmare samt fick tack från en lokalbo för att vi parkerade så smart (tror vi i alla fall, vi fattade inte riktigt vad han sa men han lät nöjd och glad).
Åkte till försvarsmuseumet och insåg att ingen utav oss är MÖPare (Militärt Överintresserade Personer) så vi nöjde oss med att titta utanför på barnen hinderbana.

Trots vårt ointresse för militär (vi är Mupar, militärt underintresserade personer)  åkte vi ändå till Rödbergsfortet.
Ett av fem militära fort runt Boden som skulle försvara malmen om ryssen anföll. Via en enkelriktad, mycket smal och slingrande väg tog vi oss upp på berget. Utsiken var milsvidd. Och det var tur att vi fick lite utsikt, för fortet var stängt. Dock fick vi komma in på vallgraven tack vare en anställd som var där för att ställa i ordning för säsongen (som börjar den 25/6). Vägen ner var avstängd så vi tog oss ner via den enkelriktade, slingrande vägen. Denna gång i fel körriktning, tur det inte kom någon.

Åkte till Gamlestaden, inte i Göteborg utan i Luleå. Där finns en kyrkby som är med på Unescos världsarvslista.
Här var det 400 hus som var kvar och en maffig stenkyrka från medeltiden. Här verkade dom dessutom använda de flesta husen. Det fanns också ett friluftsmuseum som visade hur bygdens människor levde och hur husen var inredda etc.  Dem kommer ha ett midsommarfirande där imorgon men Jacob ville inte stanna då det verkade så pretentiöst. Han ville hellre hitta en ödslig plats långt från civilisationen och pretentiösa midsommarfirande.
Jacob vill påpeka att han tvingas skriva detta :D

Anna gasade på upp till Kalix. Huruvida hon sov eller inte vid ratten förtäljer inte historien, men vi åkte över en bro tre gånger varav Anna påstår att det är två gånger. Detta kanske kräver en förklaring.
Vi åkte över bron till Kalix (över Kalix älv) och stannade precis efter för att planera vart vi skulle åka.
Vi hittade då en badplats på kartan som verkade lovande. Jacob säger: - Jaha, då får vi åka över bron igen. Varpå Anna svarar, förvånat: Vilken bro, har vi passerat en bro? Jacob: Ja, godmorgon, bör jag köra?
Vi åker ut mot badplatsen (ja, Anna kör fortfarande) men inser att nä, här kan vi inte bo. Det är nämligen en camping utan gäster, ingen närvarande, inget öppet och dessutom ett midsommarfirande klockan 10:0 imorgon.
Så då tog Jacob över och letandet efter en bra badplats började.

Exakt hur många mil det blev i letandet vet vi inte. Vi åkte i vart fall över bron en tredje och minst en av milen spenderades på en skoterled.

Vi trodde att vi hade hittat en perfekt plats, ute på Seskarö (som vi tror hette Lehtimäki) Vi följde vägen, eller ska jag säga stigen (med bil) och kom längre å längre från civilisationen. Oroliga för däcken, stötdämparna och för att det kanske fanns björn i området strävade vi äventyrligt vidare mot stranden och slutet av vägen för att eventuellt hitta en boplast eller ialla fall en plast att vända. Vi fann den. DEN VAR BEBODD!!!!!
Vad är det för knäppgök som bor mitt ute i ingenstans?  Vi gav upp, nu ligger vi på Seskarö Camping och där tänker vi ligga en dag eller två och koppla av.

Hoppas ni är nöjd med mobilbildern. Dem från systemkameran får ni vänta på. Jacob, som annars aldrig glömmer något har nämligen inte med sig kabeln för att kunna ladda över bilder till datorn.

Jacob vill också passa på att så här 23:55 den 21/6 vara den första att gratulera sin far som imorgon fyller år.

Kram på er och trevlig midsommar (önskar Anna).